onsdag 24 juni 2009



Att sitta i fönstret och dingla med benen om nätterna is the shit.

Och att lyssna på denna är ännu mer bra. Atmosphere - Santa Claus

Which brings me to the issue
And that would be this:
How often must I ask myself why I exist?
I feel like a freak, this world is a circus
Just trying to find myself as well as my purpose


tisdag 23 juni 2009

Tisdag

På grund av en skada i det vänstra benet lät han sig han sig hållas när hennes andetag var nära. Den blommiga klänningen som tydde på missnöje blåste över sänggaveln och lät sig föras bort av något hon lovat sig själv att hålla på avstånd. Men det är inte så jävla lätt när man inte vet vilken kroppsdel som låter sig påverkas av kyssar uppbyggda av framstående historik.

Kanske är det dags att göra ett uppehåll i historien, en punkt mitt i den påbörjade meningen från hennes läppar nära hans perfekta käkben. Perfekta linjer som gör sig synliga ur vinklar där bara hjärtslagen hörs och tar över det samvetet hos den mest kalla människa. Svårt, säger hon och munnen görs till ett snett streck.

måndag 15 juni 2009

Avslagna Drömmare

att vara tillräcklig känns alltför svårt

steg 1 säger hon; tänk dig historien, se den från
andra vinklar än din egen. Steg 2, hon fortsätter;
ät upp enskildheten du skapat till problemen,
för att sedan fackligt dela upp sagan krävs fler rätt
i den riktiga räddningen

det är så otroligt fel och jag blundar för sanningen
och vid utsträckning ser man stympade
verbala misstag

ett graderat band försöker desperat visa vart känslan
ligger på en oberörd skala - den geometriska signaturen
som gör dig mänsklig existerar inte

snälla, låt bli att baktala mig i brev om misstankar

genom undersökningar och tillrättavisningar
grundar jag ha begären på svindyra attraktioner

ordningen förspråkar mitt yttre när
mekaniska dumheter suger ner mig i
mitt inre om avslagna drömmare


© Linnéa Sjöholm

fredag 5 juni 2009






© Linnéa Sjöholm

onsdag 3 juni 2009

Regnbågshinna

Hjärta; (organ som håller blodet i omlopp)

jag är inte längre angelägen om att hålla
mitt hjärta helt det är
omoraliskt och jag är avskyvärd

sväljer 3 liter luft
med en bitter smak för livet
kryper ihop och drar benen tätt intill

hittills har jag lyckats hålla
horisonten i historien intakt
läser man mellan raderna så
ser man den successiva anpassningen
till den innestående parantesen

Hypotes:
penetrerar den psykiskt
instabila vårdnaden om
mitt liv
det inre nöts våldsamare
än det yttre och
förhastade hypoteser tycks

alltid vara en bättre
slutsats i nuläget.

En återberättelse redovisar
i korthet mina misslyckade
upprepade försök till att
hitta en känsla byggd på
några extra hjärtslag.

Slutsats:
Vad gjorde du för fel?
Jag gav hjärtat för tidigt i historien.

© Linnéa Sjöholm

tisdag 2 juni 2009

och jag visslar i väntan på livet