måndag 27 april 2009

Färg i tillvaron

Kvinnan som stadigt står på trappan varje morgon och vinkar till mig lider av Alzheimers. Hennes berättelser liknar de jag målar upp när jag går till bussen i morgonsolen.

Han pratade arameiska med en svår brytning. Han påstod sig vara perfekt till jobbet, men under det stora skägget så såg man att han ljög.

En tråd till en maffig förställning utan ord. Dramatik som visades i gester av den svårt sjuka kvinnan.

I vinden blåste hennes blus upp, den fladdrade så hårt att man kunde skymta hennes ärr vid det högra höftbenet. Avståndet mellan innerläge och ytterläge tydde på att hon skämdes.

När hon såg mig på trappan nästa morgon såg man att hon inte kände igen mig, fast hon vinkade ändå. Har du sett den nya mannen? Sade hon. Han har skägg och pratar arameiska med brytning, han sa att han hade mött en flicka med färg i tillvaron.

Hon måste lagt märke till min nya blus som brukade vara hennes. Den som skimrar blått i solen. Om man har tur.

© Linnéa Sjöholm

Inga kommentarer: